Month: September 2018

Veckans Landoraprofil #28

Återigen är det söndag och vad passar då bättre än att runda av veckan med den 28:e Landoraprofilen. Dagens person har varit med länge i föreningen och är fortfarande aktiv med sitt engagemang i föreningens B-lag. Som spelande ledare i B-laget har denna man ständigt fler klagomål på domaren än antalet lyckade överstegsfinter i B-lagsmatcherna. Han är en av Ola Hildings mest trogna läsk- och snickerskunder och han är en mästare på att argumentera för att få frisparkar med sig under B-lagsmatcherna. Vi pratar givetvis om Stefan Andersson. Stefan som har många år i föreningen under bältet har självfallet ett och annat att dela med sig av om sina år i Landora. 

 

Namn: Stefan Andersson

Ålder: 42 år

Favoritlag: Arsenal

Relation till föreningen idag: Spelande B-lagsledare

År i Landora: Cirka 14-15 år.

 

Vilket är ditt bästa fotbollsminne?

Det måste vara när jag var bollkalle på Olympia när Landora spelade final i NST-cupen. Minns det än idag som något väldigt stort.

 

Efter alla dina år som anfallare, vilket är det skönaste målet?

Oj den är svår. Men jag skulle nog säga alla mål. Allt från det ”fulaste” till det snyggaste så är det alltid lika skönt att få göra mål.

 

Genom åren hart du stött på mängder av lag. Är det något som du alltid tyckte mindre om att möta?

BK Jugo från Helsingborg ville man inte möta då de var helt galna, både på och vid sidan om planen. De slogs med varandra och hotade även oss med både det ena och det andra. En gång minns jag att de kom springande och jagade våra bilar när vi skulle köra därifrån. Riktiga dårar!

 

Vem är den bästa Landoraspelaren som du spelat med?

Det fanns väldigt många fantastiska fotbollsspelare i Landora på 90-talet. Men jag precis som i princip alla andra svarar nog Rolle Frank på denna fråga. Han var på en egen nivå och det har även tidigare belysts i samband med tidigare Landoraprofiler.

 

Vilken är den sämsta förloraren du stött på?

Sämsta förloraren är nog tyvärr jag. Men jag kan svara Thomas Larsson för att jävlas haha.

 

Vem har genom åren varit lättast att tunnla?

Matte o Danne är två stycken nuförtiden, herre jösses man kan ju nästan springa med bollen därigenom. Alltid öppna spjäll.

 

Du har spelat många matcher genom alla dina fotbollsår. Vilken är den skönaste vinsten?  

Svår fråga, förmodligen någon där man fått avgöra matchen med ett mål eller två.

På tal om vinster, föreningens A-lag står inför ett höstkval upp till division 5 där Blentarp eller Skivarp kommer stå för motståndet. Vad tror du om chanserna?

Jag tror att chanserna är goda att A-laget vinner. Jag har själv kvalat ett antal gånger mot lag från dessa trakter och min erfarenhet är att lagen därifrån är något sämre än lag från vår region. Hoppas att mina erfarenheter stämmer!

 

Vi har tidigare pratat med fotbollsminne, men fotbollen är så mycket mer än det som sker på planen. Har du något minne från Landoratiden som etsat sig fast lite extra hos dig?

De bästa och galnaste minnena är alla dessa bilresor man gjort tillsammans. Goran underhöll oss i timmar med olika djurläten. Ja ni läste rätt! Gorans riktiga talang är djurläten och han kunde sitta med dessa läten i timmar.

Förutom att man alltid väntade sig djurläten med Goran så lärde man sig snabbt att åker du med Jim kanske du aldrig kommer hem igen.

 

Det låter ju helt underbart med Gorans djurläten och följdfrågan är oundviklig, vilka djur var han bäst på att härma?

Hans härmande av kon och apan var helt underbara!

 

Lika självklara som Stefans domarprotester under B-lagsmatcherna, lika självklart är det att vi avslutar intervjun med fem snabba. Kommer Hallbeck få ännu en celeber gäst hemma på Trastgränden?

 

Korv med mos på Haralds eller kebabtallrik på valfritt kebabhak?

Haralds helt klart! Dit cyklade man på Thomas mammas cykel och med Thomas på pakethållaren för att köpa mos för en tia.

 

Arsenal åker ur PL eller Spurs vinner ligan?

Att spurs vinner kommer aldrig någonsin att hända och Arsenal åker aldrig ur så den är omöjlig att svara på.

 

Tunnla Danne Dragisic eller chippa den i mål på målvakts-Bruer?

Att tunnla Danne helt klart, den ilskan han får i ögonen är underbar.

 

Nattamat på jobb eller en Cola med tillhörande snickers hos Ola Hilding efter en träning?

Ola alla dagar i veckan. Colan är min stora last i livet, nu har han bytt till pepsi men jag har övertalat honom att ha en cola över till mig.

 

Middag med Christer Hallbeck på Trastgränden eller middag med Zlatan i LA?

Middag med Christer och prata gamla minnen helt klart. Zlatan kan ju få sitta med och lyssna, kanske kan hanlära sig något av Christers alla berättelser om Nisse Wallin haha.

 

Vi tackar Stefan för intervjun och vi kan konstatera att Christer får ännu ett besök vid middagsbordet på Trastgränden. Blir det kanske en fest i tält i Hallbecks trädgård nästa sommar?

Veckans Landoraprofil #28

Veckans Landoraprofil bjuder på sen söndagsunderhållning. Profilen bjuder på både en och annan anekdot som täcker såväl fotbollsskor och schampo som brottning med Hasse W. Veckans profil utmärker sig dessutom som en av de sena sjuttiotalister/tidiga åttiotalister som stannade kvar längst i föreningen och därför också han spela med en del av de som nu befinner sig i föreningens a-lag. Veckans profil är ingen mindre än Thomas Larsson!

10489788_10152292157542331_1743093753801190291_n
Thomas här, tvåa från vänster

Namn: Thomas Larsson
Ålder: 40 år
Antal år i föreningen: Tror det blev i alla fall 17 år som spelare
Favoritlag: BK Landora, ibland även Manchester United (medgångssupporter)
Relation till föreningen idag: Har tyvärr ingen relation till BK Landora idag, då jag bor i Malmö med familj. Tiden räcker tyvärr inte till.

Hur började allt, alltså din tid, i BK Landora egentligen?
“Som 20-åring spelade jag i Landskrona BoIS, som bekant håller till på samma IP som Landora. Många gånger gick jag förbi och såg hur kul de hade på sina träningar. En novemberkväll bad jag dåvarande tränare (tror det var Marcus Ekheim och den mycket behagliga Rune Ek som ledde laget) om att få provträna. Därefter var beslutet att fortsätta i klubben enkelt.”

Hur skulle du beskriva dig själv som spelare?
“Jag började som pigg anfallare när jag kom till BK Landora men med åren föll jag längre och längre ner i banan. Summerat spelade jag nog mest ytterback. Men jag skulle nog vilja beskriva mig som en tung, ganska stillastående ytterback med bra blick för spelet.”

Finns där någon merit i föreningen, som du kanske är lite extra stolt över, så här när vi blickar tillbak?
“Som bästa merit rankar jag nog när jag, i mycket tuff konkurrens, vann fruktkorgen (som inte alls visade sig innehålla någon frukt). Lägg därtill att jag blev årets spelare något år – det kommer på en stark andra plats.”

Det finns otroligt många lirare och duktiga fotbollsspelare, från olika generationer, som du korsat väg med. Finns där någon du skulle vilja hålla lite högre än de andra?
“Bästa spelare jag spelat med måste jag svara är Marcus Bengtsson, uttalades Bengtsen. Han var en stor och kraftfull spelare på mittplan. Inte mycket teknik och löpvilja kanske, inte heller någon jättebra passningsspelare. Ingen pådrivare heller… du, förresten. Skriv Ronnie Tolevski istället. Han var mer jämn, haha”

Någon som var extra lätt att tunnla?
“Det måste vara Andreas Tiitus, det minns jag tydligt. Där var alltid vidöppet.”

Vi har fått diverse anekdoter berättade för oss från din tid i föreningen. Den första gäller dina fotbollsskor. Det sägs att du aldrig har köpt ett par nya fotbollsskor. Jönne, Christer Hallbeck och Sluggo sägs ha försett dig med flertalet par. Stämmer detta?
“Det är sant att jag inte köpte nya fotbollsskor varje säong. Där fanns många par skor i de andra spelarnas skåp som bara stod där och inte användes. Jag lånade helt enkelt. Dock aldrig utan att först ha frågat både Christer H ocj Sluggo! De sade att det var ok och de verkade ha stenkoll, haha!”

En annan historia som vi fått berättat upprepade gånger är den beryktade brottningsmatchen mot Hasse W. Det sägs att det var två alfahanar som, likt kalvar på grönbete, inte ville ge sig efter en stenhård närkamp. Utveckla!
“När jag först kom till klubben skulle Hasse alltid markera sitt revir. Under ett träningspass rök vi ihop lite och munhöggs lite, det stämmer. På den tiden var jag ganska lugn och sansad som spelare. Jag gick bara därifrån medan Hasse stod och skrek. Brottningsmatchen slutade med att jag kom undan utan en skråma. Hasse kanske minns det annorlunda, inte vet jag. Kan tilläggas att vi kommer bra överens idag.

Innan vi ska runda av ska vi testa sanningshalten i ännu en skröna. Det sägs att du och Goran hade ett speciellt band. Att du vid så många gånger ska ha lånat schampo av honom, så att om du ska betala tillbaka skulden hade Goran inte behövt köpa schampo på tio år?
“Haha, Goran var mycket generös med sitt schampo. Har honom att tacka än idag för mina mjuka lockar. Han är enormt renlig av sig och mycket noga med att alltid både ha två och schampo. Jag såg väl en möjlighet helt enkelt. Jag undrar om han inte gett mig några grå hår med sina uppspel ibland och i så fall räknar jag det som att vi är kvitt.”

Slutligen, innan vi avslutar med fem snabba, finns där något minne som etsat sig fast lite extra?
“Bästa minne är väl de gånger vi har avancerat upp genom seriesystemet. Men framförallt alla de sammankomster vi haft genom åren. Minns särskilt en sammankomst på Karlslundsbadet som var mycket trevlig. Fredrik “Mini” Andersson kom inte upp för klätterväggen trots sin bakgrund som kustjägare. Robert Andrijevski mådde inte bra och “Durs” hade visst glömt sina badbyxor. Allting noga övervakt av Christer Hallbeck, naturligtvis.”

Vi tackar så mycket för pratstunden Thomas, och kan verkligen konstatera att Thomas ödmjukhet lyser igenom i svaren. Återstår att se om Christer får ännu en hedersgäst hemma på Trastgränden! Dags för fem snabba:

Korv med mos på Haralds eller kebabpizza på valfritt hak?
Murats kebabtallrik är väl min favorit, även om en mosbricka på Haralds är en klassiker. Men det beror på humör, kanske mest på Murats och Torguts humör på Rio/Rhodos.

En väl avvägd glidtackling eller en soloraid som avslutar i mål?
Har aldrig glidtacklat utan låg alltid steget före min motståndare. Hasse W glidtacklade däremot mycket. Jag gjorde istället soloraid med mål på slutet.

Head and Shoulders eller Dubbeldusch (givetvis i form av lån från Goran)?
Gälland duschtvål var jag aldrig kräsen, jag litar på det som Goran tog med sig.

Pling och tura, signerat Peter Robinson eller valfri hemmafest med avslut på Strand?
En klassisk pling och tura i Robinsons regi är det bästa. Finns många preskriberade historier därifrån.

Middag med Christer Hallbeck på Trastgränden eller Zlatan i L.A?
En träff med Christer går före Zlatan. Hallbeck har oändligt med historier att lyssna till. Gärna med Sluggo som bordsgranne.

 

Derbyseger för A-laget!

Under lördagen spelades det lunchderby på IP:s B-plan. Landora tog emot Häljarp som återfann sig ett pinnhål ner i tabellen. Förutsättningar sade att för Landora handlade det mesta om att undvika en storförlust för att i teorin säkra en kvalplats. Landora med en hel del avhopp kom till match med en bänk där endast en 1/4-del av de sittande som hunnit fylla 17 år. Häljarp spelade för att bli en av de fyra bästa fyrorna och vid förlust skulle den chansen med största sannolikhet vara borta.

Fanns det anledningar till att vara nervös? Ja lite grann kanske men efter fem minuters spel hade Häljarps målis fått kröka rygg vid två tillfälle och 2-0 var resultatet. Men precis som så många gånger förr det här året gör Landora tidiga mål för att sen helt sluta spela fotboll. I takt med att regnet drog in över IP tog Häljarp över allt spel, mycket tack vare medvinden i efterdyningarna av fredagsstormen Knud. Trots hjälpen av Knud blev det inga mål under denna period och när regnskuren var över kom istället 3-0 till Landora efter en omställning.

På sista sparken innan paus reducerar Häljarp och bortalaget andas ny luft in i andra halvlek. En andra halvlek som inte blir någon vidare tillställning. Det hela känns fantasilöst och avslaget. Häljarp reducerar ytterligare en gång på straff och om det inte vore för en jättebjudning av Häljarps mittback i den 74:e minuten som gav 4-2 hade ett kvitteringsmål inte varit helt oväntat. Nu avgjordes istället matchen och i sista minuten kom även 5-2 till Landora.

5:e raka segern och en styrka i sig att trots ingen superinsats och många avbräck vinna över ett Häljarp med mycket att spela för. Nu återstår bara sista omgången för Landora, Hyllinge som jagar seriesegern står på agendan och för Häljarp väntar med all sannolikhet ett nytt år i sexan.

Nu får Landorasympatisörerna bara vänta in de sista tre omgångarna i Div 5 sydöstra innan kvalmotståndare är klart. Blentarps BK har just nu platsen men jagas av Skivarps GoIF och Köpingebro IF.

En spännande kvalhöst väntar!

Höstsummering A-laget

Med två omgångar kvar av serien kommer här en höstsummering från klubbens representationslag. Sedan serien drog igång efter sommaren har fem matcher avverkats för A-laget med följande resultatrad:

Stattena IF – BKL 2-1
BKL – Bosna FF 11-1
Kvidinge IF – BKL 2-4
BKL – Asmundtorps IF 3-1
Vallåkra IF – BKL 1-3

 

Stattena – BKL 2-1

 

Det var ett väldigt ringrostigt Landoralag som gästade Olympiafältets usla konstgräsplan i höststarten på serien. Simon Bosnjak gav Landora ledningen i första halvlek, en ledning som kvitterades på hörna innan halvtidsvisslan. En tidig Landorautvisning i den andra halvleken grusade planerna på att ta med en trea hem till Landskrona. Via en touch på en Landoraspelare seglade vinstmålet för Stattena in bakom Johan Bruer och detta bara med minuten kvar att spela. En blytung start på hösten.

 

BKL – Bosna 11-1

 

Landskronaderby och en förväntad tuff match. Vårmötet kvitterades i 92:a minuten av Simon Bosnjak och mycket talade för att även höstmötet skulle bli en jämn historia. Men väl på plats visade det sig att Bosna utan flera nyckelspelare inte alls var sig likt och någon derbykänsla infann sig aldrig. 5-0 i paus blev till slut 11-1 och känslan var att siffrorna var i underkant. Det enda negativa var att Johan Bruer inte heller denna gång fick hålla nollan då Bosna reducerade till 9-1 i slutskedet av matchen. Denna match blev också Simon Bosnjaks sista i Landoratröjan då han flyttade till Karlskrona för studier och skrev på för FK Karlskrona. Efter totalt 158 mål i Landoratröjan på lite drygt 1,5 år kan man lugnt konstatera att han lämnar ett stort tomrum efter sig.

 

Kvidinge – BKL 2-4

 

Det finns många platser man hellre befinner sig på än Kvidinge idrottsplats en regnig och blåsig höstkväll i september. Men det var ett Landora med tre tunga poäng i sikte som tog sig an matchen på ett bra sätt. Planen, en knutig sådan och vid en första titt så uppfattades den som liten. Men efter att ha stegat planen klarade den minimikraven. En tidig 0-2 ledning blev visserligen kvitterad till 2-2. Där och då har tidigare Landoraupplagor vikt ner men den här gången fick vi se ett bortalag som knöt näven i fickan och istället ökade. 2-2 blev till 2-4 och i efterhand kan de här tre poängen visa sig vara väldigt mycket värda.

 

BKL – Asmundtorp 3-1

 

Kommunderby och en match som ledarstaben var oroliga för innan avspark på grund av risken för underskattning i kombination med ett motståndarlag som kämpar för nytt kontrakt i sexan. Första gången Asmundtorp var över halva plan låg bollen i nät och ingen vidare start på matchen. Efter målet spelar Landora bra fotboll och efter flertalet målchanser kommer kvitteringen. Men efter målet dör mycket av Landoras anfallsspel och resterande del av matchen blir för att uttrycka det milt, ingen höjdare. Uppfattningen var att att det kunde slutat precis hur som men tack vare två sena mål kom Landora iväg från drabbningen med tre poäng.

 

Vallåkra – BKL 1-3

 

Bortamatch mot tabelljumbon som precis som Asmundtorp kämpar för sin existens i division 6 och en chans för Landora att ta hem fjärde raka segern. En första halvlek blev en mållös sådan och Vallåkra överraskade med ett piggt eget spel. En tunn Vallåkratrupp blev trötta och efter tre snabba mål i inledningen av andra halvlek var matchen avgjord. Efter 0-3 målet tog domaren över fokus och i en snäll match på Vallhaga IP haglade korten över aktörerna på plan. Något som ledde till att Vallåkraspelarna helt tappade fokus i måljakten och fjärde raka segern kunde utan större problem inkasseras.

 

Vad väntar nu?

 

BK Landora är i stort sett klara för kval. Ja egentligen allt talar för det. Häljarp behöver vinna samtliga matcher som är kvar och dessutom ta in 34 mål på dessa tre matcher. För Landora väntar två hemmamatcher innan serien är slut. Precis nämnda Häljarp och även Hyllinge. Skulle inte ett smärre mirakel ske kommer Landora sluta på 3:e plats i tabellen och då väntar ett kvalspel mot 10:an i division 5 sydöstra.

 

Som det ser ut nu står det mellan Blentarps BK och Skivarps GOIF där båda lagen står på 11 inspelade poäng efter 19 matcher. Målskillnaden talar i detta nu för Blentarp men med tre omgångar kvar i den serien lär det säkert ske förändringar i de båda lagens poängskörd.

 

Mer info kommer gällande avslutningen på säsongen. Först väntar Häljarp på lördag där kvalplatsen i praktiken kan säkras. Även om väldigt mycket talar för att den redan är klar.

 

Forza Landora