Veckans Landoraprofil bjuder återigen in till söndagsläsning i soffan. Denna vecka får vi möta en man, som i skrivande stund förmodligen sitter och suckar aningen bittert efter den nästintill tragiska fars som utspelats på de brittiska öarna. Vi syftar naturligtvis på Manchester Uniteds debacle, och som av en händelse är vår profil denna vecka en mycket inbiten supporter. Inte bara till fotbollslaget utan hela den brittiska kulturen. Lägg därtill att han är en av de profiler som utan tvekan varit mest verksam inom föreningens alla grenar. Vi har tagit ett snack med Peter Robinson (till vänster på bilden nedan, tillsammans med dåtida tränarkollegan Göran Pettersson.)

ladda ned

Namn: Peter Robinson
Ålder: 45 år
Antal år i föreningen: Startade 1993, mindre aktiv sedan 2016
Funktioner i föreningen: Spelare, lagledare, styrelseledamot, ungdomstränare, a-lagstränare och utbildningsansvarig
Favoritlag: Manchester United, men börjat följa Salford City FC det senaste året

Peter, du säger att din aktiva tid i Landora började att trappas av 2016. Vi vet ju att du har en son som vi tidigare intervjuat (Pelle) i Landora, men utöver det hur är egentligen din relation till dagens Landora? Har du följt a-lagets framgångar till exempel?
Jag stöttar lite passivt i vissa bitar fortfarande. Annars tycker jag att a-laget har gjort en fin resa och välförtjänt avancerat till division fem. Det är bra med en rejäl stomme från klubbens egen ungdomsutveckling och det ska bli spännande att se vad nya tränare utifrån kan göra rent fotbollsmässigt. Jag tror det kan bli riktigt bra.

Det är ingen underdrift att du har spelat väldigt många matcher i föreningen. Om du skulle få beskriva dig själv som spelare, inställer du dig då till den skaran som skulle vilja beskriva din spelstil som “lite brittiskt inspirerad”?
Jag är ganska lång och bra i luften (kanske det ena beror på det andra?) och har aldrig vikt ner mig i en närkamp. Jag verkligen älskar en riktigt bra glidtackling. Så, ja brittisk, om man kanske tittar på de lite lägre serierna i så fall.

Finns där någon merit som du håller högt från din tid?
Tre stycken faktiskt, som jag velar mellan. Jag är upphovsman till vår f.d hemsida, fruktkorgen som är en tävling efter spelad säsong som lever än idag och pling och tura.

Genom alla dessa år måste där sprungit en och annan eminent profil på planen bredvid dig, vem är den största profilen?
Jag har turen att få spela med många otroligt duktiga och färgstarka profiler med om det gäller just som Landoraprofil går det inte att säga annat än Rolle Frank. Han var trogen Landora hela sitt fotbollsliv och en magisk innermittfältare.

Så här i inomhustider fascinerar vi oss lite på “dröm-uppställningen” i en fiktiv inomhusturnering. Om du hade fått vara manager för en sådan femma och ta ut vilka spelare du vill från Landoras dåtid och nutid, hur hade den sett ut?
Higgins i mål så klart. Mattis, Rolle, Zico och Janne som utespelare. Tror inte många lag hade haft mycket att hämta där. Men jag skulle kunna sätta ut fyra nästan lika bra uppställningar framför Migge i målet.

Finns där någon match eller motståndare som du av någon särskild anledning alltid tyckte var lite extra rolig?
Massor, det är otroligt svårt att välja. Örnen i Ystad och Dejan Pavlovic i Högaborg, senare HIF.

Innan vi börjar runda av, finns där någon anekdot som du håller högt och skulle dela med dig av till våra kära läsare?
Jag har alldeles för många minnen för att kunna nämna ett. Ni får hänga med på Pling och Tura så får ni höra några av dem live istället.

Just Pling och Tura har vi förstått att du är upphovsman till och många andra profiler har hållit dessa rundor högt i sin anekdot-bank. Hur uppkom egentligen detta fenomen?
Pling och Tura är en mix av saker som vänner och andra klubbar har gjort. Jag satte ihop det till ett eget koncept som under många år var otroligt populärt. Bästa historierna kan så klart inte berättas här men det finns sjukt många minnen. Ett jag kan dela med mig av är när Jens Svan skulle hålla sitt tal på båten, men aldrig kunde sluta. Till slut räddade de andra båtresenärerna oss genom att be Jens hålla käften i åtminstone 10 minuter.

Ryktet säger att en reunion står högt på agendan hos många tidigare av våra Landoraprofiler. Står du för inbjudan i så fall?
Jag gör det gärna, men i så fall med Pär (Sandö) och Tobbe (Andersson). Två av de trognaste plingarna. Pär har dessutom tillsammans med förra veckans profil Andreas Tiitus rekorden med 17 pling.

Vi tackar Peter för pratstunden och avslutar som vanligt med fem snabba frågor. Samtidigt får vi hoppas att Landoras gyllene generation får återuppliva sina fantastiska pling och turor.

Köttbullar med mos från Haralds eller kebabtallrik från valfritt hak?
Haralds! Men egentligen en Spindel från Venus.

Futsal eller five-a-side?
Inget av det. Filtboll, inga målvakter och sarg är mitt val

Liverpool vinner Premier League eller United missar Europaspel?
Enkelt val som kanske överraskar. Jag unnar verkligen mina vänner som följt Liverpool hela sin livstid utan att få se dem vinna ligan, just det. De kan få uppleva det jag fått göra så många gånger redan.

Det är matchminut 90 – vad väljer du? En hård, avgörande, glidtackling eller en tunnel följt av ett avgörande skott i krysset?
En flygtackling med kontakt i följande ordning: boll, spelare och planen. Gärna med rejäl kontakt med spelare och gärna på grus så att lakanet sitter fast i höften flera veckor efteråt.

Middag hos Christer Hallbeck på Trastgränden eller middag med Sir Alex, inuti mittcirkeln, på, på Old Trafford?
Har aldrig blivit bjuden till det ena eller det andra, men Trastgränden är trevligare och Christer är mycket mindre lynnig.

 

Leave a Reply