Så har årets Gåsafotboll avverkats. Efter att ha ingått i organisationen känner jag mig manad att göra en återblick som täcker ca 40 års jakt på den eftertraktade ‘gåsen’. Under sent 70-tal och en bra bit in på 80-talet var detta en självskriven höjdpunkt på fotbollsåret. Alla var där, såväl aktiva som föredettingar och folk från andra klubbar. Det var en fest för alla. Med facit i hand kan man väl tycka att det var lite mycket fest ibland. Vi hade tex frukost hemma hos mig med bullar och kaffegök. Så när vi anlände till IP var vi redan på gott humör, öl och färdigblandad Gatorade användes sedan som sportdryck resten av dagen. Detta var under den period då Fotbollsförbundet drev sin kampanj “Spola Kröken” som mest intensivt.


Idag kan man väl säga att kampanjen har lyckats, såg inte så mycket som en öl i år. Jag vill självklart inte ha tillbaka de sjöslag som förekom då men jag skulle hemskt gärna vilja ha ut lika mycket folk som då. I årets Gåsaboll deltog 27 personer varav ca 5 tillhörde A-lagstruppen. Det var m a o drygt 20 personer som kom från andra led. Det vill jag beteckna som riktigt bra, men var blev alla ni andra av? Min personliga uppfattning är att om man är med i en förening så innefattar det inte bara att spela seriematcher, det innebär också att träna så ofta man jan samt att deltaga i så många andra aktiviteter som tänkas jan. Här tror jag att vi som förening måste försöka få till ett trendbrott. Det är ett viktigt tillfälle att visa upp hela föreningen, ev bjuda in tilltänkta nyförvärv. För att det ska va intressant måste seniortruppen va på plats. Nu till det roliga, det var skoj att se våra ‘gamla’ 99-or som Thomas lockat med sig. Utan att gå in på individuell bedömning så kan man konstatera att det finns mycket kvalité i det gänget. Min fromma förhoppning är att Landora en dag får nytta av dessa killar på ett eller annat sätt. Fram tills dess önskar vi dem lycka till. I själva turneringen blev det så att i sista omgången blev det två rena finaler, varav en jumbofinal. Det vinnande laget hade en bra blandning av stabila korpspelare och ett par duktiga ynglingar. Lite tungt för medarrangör Tomas Mårtensson att spela jumbofinal medan sonen Max plockade hem fågeln på den andra planen. Utan att räkna upp alla vinnarna kan nämnas att förutom nämnde Max ingick även Jim Bågesjö som vann för tredje året i rad. Då han uppenbarligen inte har sin styrka som kalkonberedare tvingas han numera kasta den gamla kalkonen när han bär hem den nya. Synd på så rara ärtor.


Tack till er som deltog, nästa år hjälps vi åt med att få ut alla de som borde va där. Vi sätter som mål att vi ska va åtminstone 6 jag nästa år.
Ett extra stort tack till Christer Hallbeck som stod för den näringsriktiga lunchen som serverades efter avslutad turnering.
Wicke

Leave a Reply