Länkar hittar ni under fliken cuper i menyraden
Veckans Landoraprofil #28
Veckans Landoraprofil bjuder på sen söndagsunderhållning. Profilen bjuder på både en och annan anekdot som täcker såväl fotbollsskor och schampo som brottning med Hasse W. Veckans profil utmärker sig dessutom som en av de sena sjuttiotalister/tidiga åttiotalister som stannade kvar längst i föreningen och därför också han spela med en del av de som nu befinner sig i föreningens a-lag. Veckans profil är ingen mindre än Thomas Larsson!
Thomas här, tvåa från vänster
Namn: Thomas Larsson
Ålder: 40 år
Antal år i föreningen: Tror det blev i alla fall 17 år som spelare
Favoritlag: BK Landora, ibland även Manchester United (medgångssupporter)
Relation till föreningen idag: Har tyvärr ingen relation till BK Landora idag, då jag bor i Malmö med familj. Tiden räcker tyvärr inte till.
Hur började allt, alltså din tid, i BK Landora egentligen?
“Som 20-åring spelade jag i Landskrona BoIS, som bekant håller till på samma IP som Landora. Många gånger gick jag förbi och såg hur kul de hade på sina träningar. En novemberkväll bad jag dåvarande tränare (tror det var Marcus Ekheim och den mycket behagliga Rune Ek som ledde laget) om att få provträna. Därefter var beslutet att fortsätta i klubben enkelt.”
Hur skulle du beskriva dig själv som spelare?
“Jag började som pigg anfallare när jag kom till BK Landora men med åren föll jag längre och längre ner i banan. Summerat spelade jag nog mest ytterback. Men jag skulle nog vilja beskriva mig som en tung, ganska stillastående ytterback med bra blick för spelet.”
Finns där någon merit i föreningen, som du kanske är lite extra stolt över, så här när vi blickar tillbak?
“Som bästa merit rankar jag nog när jag, i mycket tuff konkurrens, vann fruktkorgen (som inte alls visade sig innehålla någon frukt). Lägg därtill att jag blev årets spelare något år – det kommer på en stark andra plats.”
Det finns otroligt många lirare och duktiga fotbollsspelare, från olika generationer, som du korsat väg med. Finns där någon du skulle vilja hålla lite högre än de andra?
“Bästa spelare jag spelat med måste jag svara är Marcus Bengtsson, uttalades Bengtsen. Han var en stor och kraftfull spelare på mittplan. Inte mycket teknik och löpvilja kanske, inte heller någon jättebra passningsspelare. Ingen pådrivare heller… du, förresten. Skriv Ronnie Tolevski istället. Han var mer jämn, haha”
Någon som var extra lätt att tunnla?
“Det måste vara Andreas Tiitus, det minns jag tydligt. Där var alltid vidöppet.”
Vi har fått diverse anekdoter berättade för oss från din tid i föreningen. Den första gäller dina fotbollsskor. Det sägs att du aldrig har köpt ett par nya fotbollsskor. Jönne, Christer Hallbeck och Sluggo sägs ha försett dig med flertalet par. Stämmer detta?
“Det är sant att jag inte köpte nya fotbollsskor varje säong. Där fanns många par skor i de andra spelarnas skåp som bara stod där och inte användes. Jag lånade helt enkelt. Dock aldrig utan att först ha frågat både Christer H ocj Sluggo! De sade att det var ok och de verkade ha stenkoll, haha!”
En annan historia som vi fått berättat upprepade gånger är den beryktade brottningsmatchen mot Hasse W. Det sägs att det var två alfahanar som, likt kalvar på grönbete, inte ville ge sig efter en stenhård närkamp. Utveckla!
“När jag först kom till klubben skulle Hasse alltid markera sitt revir. Under ett träningspass rök vi ihop lite och munhöggs lite, det stämmer. På den tiden var jag ganska lugn och sansad som spelare. Jag gick bara därifrån medan Hasse stod och skrek. Brottningsmatchen slutade med att jag kom undan utan en skråma. Hasse kanske minns det annorlunda, inte vet jag. Kan tilläggas att vi kommer bra överens idag.
Innan vi ska runda av ska vi testa sanningshalten i ännu en skröna. Det sägs att du och Goran hade ett speciellt band. Att du vid så många gånger ska ha lånat schampo av honom, så att om du ska betala tillbaka skulden hade Goran inte behövt köpa schampo på tio år?
“Haha, Goran var mycket generös med sitt schampo. Har honom att tacka än idag för mina mjuka lockar. Han är enormt renlig av sig och mycket noga med att alltid både ha två och schampo. Jag såg väl en möjlighet helt enkelt. Jag undrar om han inte gett mig några grå hår med sina uppspel ibland och i så fall räknar jag det som att vi är kvitt.”
Slutligen, innan vi avslutar med fem snabba, finns där något minne som etsat sig fast lite extra?
“Bästa minne är väl de gånger vi har avancerat upp genom seriesystemet. Men framförallt alla de sammankomster vi haft genom åren. Minns särskilt en sammankomst på Karlslundsbadet som var mycket trevlig. Fredrik “Mini” Andersson kom inte upp för klätterväggen trots sin bakgrund som kustjägare. Robert Andrijevski mådde inte bra och “Durs” hade visst glömt sina badbyxor. Allting noga övervakt av Christer Hallbeck, naturligtvis.”
Vi tackar så mycket för pratstunden Thomas, och kan verkligen konstatera att Thomas ödmjukhet lyser igenom i svaren. Återstår att se om Christer får ännu en hedersgäst hemma på Trastgränden! Dags för fem snabba:
Korv med mos på Haralds eller kebabpizza på valfritt hak?
Murats kebabtallrik är väl min favorit, även om en mosbricka på Haralds är en klassiker. Men det beror på humör, kanske mest på Murats och Torguts humör på Rio/Rhodos.
En väl avvägd glidtackling eller en soloraid som avslutar i mål?
Har aldrig glidtacklat utan låg alltid steget före min motståndare. Hasse W glidtacklade däremot mycket. Jag gjorde istället soloraid med mål på slutet.
Head and Shoulders eller Dubbeldusch (givetvis i form av lån från Goran)?
Gälland duschtvål var jag aldrig kräsen, jag litar på det som Goran tog med sig.
Pling och tura, signerat Peter Robinson eller valfri hemmafest med avslut på Strand?
En klassisk pling och tura i Robinsons regi är det bästa. Finns många preskriberade historier därifrån.
Middag med Christer Hallbeck på Trastgränden eller Zlatan i L.A?
En träff med Christer går före Zlatan. Hallbeck har oändligt med historier att lyssna till. Gärna med Sluggo som bordsgranne.
Derbyseger för A-laget!
Under lördagen spelades det lunchderby på IP:s B-plan. Landora tog emot Häljarp som återfann sig ett pinnhål ner i tabellen. Förutsättningar sade att för Landora handlade det mesta om att undvika en storförlust för att i teorin säkra en kvalplats. Landora med en hel del avhopp kom till match med en bänk där endast en 1/4-del av de sittande som hunnit fylla 17 år. Häljarp spelade för att bli en av de fyra bästa fyrorna och vid förlust skulle den chansen med största sannolikhet vara borta.
Fanns det anledningar till att vara nervös? Ja lite grann kanske men efter fem minuters spel hade Häljarps målis fått kröka rygg vid två tillfälle och 2-0 var resultatet. Men precis som så många gånger förr det här året gör Landora tidiga mål för att sen helt sluta spela fotboll. I takt med att regnet drog in över IP tog Häljarp över allt spel, mycket tack vare medvinden i efterdyningarna av fredagsstormen Knud. Trots hjälpen av Knud blev det inga mål under denna period och när regnskuren var över kom istället 3-0 till Landora efter en omställning.
På sista sparken innan paus reducerar Häljarp och bortalaget andas ny luft in i andra halvlek. En andra halvlek som inte blir någon vidare tillställning. Det hela känns fantasilöst och avslaget. Häljarp reducerar ytterligare en gång på straff och om det inte vore för en jättebjudning av Häljarps mittback i den 74:e minuten som gav 4-2 hade ett kvitteringsmål inte varit helt oväntat. Nu avgjordes istället matchen och i sista minuten kom även 5-2 till Landora.
5:e raka segern och en styrka i sig att trots ingen superinsats och många avbräck vinna över ett Häljarp med mycket att spela för. Nu återstår bara sista omgången för Landora, Hyllinge som jagar seriesegern står på agendan och för Häljarp väntar med all sannolikhet ett nytt år i sexan.
Nu får Landorasympatisörerna bara vänta in de sista tre omgångarna i Div 5 sydöstra innan kvalmotståndare är klart. Blentarps BK har just nu platsen men jagas av Skivarps GoIF och Köpingebro IF.
En spännande kvalhöst väntar!
Höstsummering A-laget
Med två omgångar kvar av serien kommer här en höstsummering från klubbens representationslag. Sedan serien drog igång efter sommaren har fem matcher avverkats för A-laget med följande resultatrad:
Stattena IF – BKL 2-1
BKL – Bosna FF 11-1
Kvidinge IF – BKL 2-4
BKL – Asmundtorps IF 3-1
Vallåkra IF – BKL 1-3
Stattena – BKL 2-1
Det var ett väldigt ringrostigt Landoralag som gästade Olympiafältets usla konstgräsplan i höststarten på serien. Simon Bosnjak gav Landora ledningen i första halvlek, en ledning som kvitterades på hörna innan halvtidsvisslan. En tidig Landorautvisning i den andra halvleken grusade planerna på att ta med en trea hem till Landskrona. Via en touch på en Landoraspelare seglade vinstmålet för Stattena in bakom Johan Bruer och detta bara med minuten kvar att spela. En blytung start på hösten.
BKL – Bosna 11-1
Landskronaderby och en förväntad tuff match. Vårmötet kvitterades i 92:a minuten av Simon Bosnjak och mycket talade för att även höstmötet skulle bli en jämn historia. Men väl på plats visade det sig att Bosna utan flera nyckelspelare inte alls var sig likt och någon derbykänsla infann sig aldrig. 5-0 i paus blev till slut 11-1 och känslan var att siffrorna var i underkant. Det enda negativa var att Johan Bruer inte heller denna gång fick hålla nollan då Bosna reducerade till 9-1 i slutskedet av matchen. Denna match blev också Simon Bosnjaks sista i Landoratröjan då han flyttade till Karlskrona för studier och skrev på för FK Karlskrona. Efter totalt 158 mål i Landoratröjan på lite drygt 1,5 år kan man lugnt konstatera att han lämnar ett stort tomrum efter sig.
Kvidinge – BKL 2-4
Det finns många platser man hellre befinner sig på än Kvidinge idrottsplats en regnig och blåsig höstkväll i september. Men det var ett Landora med tre tunga poäng i sikte som tog sig an matchen på ett bra sätt. Planen, en knutig sådan och vid en första titt så uppfattades den som liten. Men efter att ha stegat planen klarade den minimikraven. En tidig 0-2 ledning blev visserligen kvitterad till 2-2. Där och då har tidigare Landoraupplagor vikt ner men den här gången fick vi se ett bortalag som knöt näven i fickan och istället ökade. 2-2 blev till 2-4 och i efterhand kan de här tre poängen visa sig vara väldigt mycket värda.
BKL – Asmundtorp 3-1
Kommunderby och en match som ledarstaben var oroliga för innan avspark på grund av risken för underskattning i kombination med ett motståndarlag som kämpar för nytt kontrakt i sexan. Första gången Asmundtorp var över halva plan låg bollen i nät och ingen vidare start på matchen. Efter målet spelar Landora bra fotboll och efter flertalet målchanser kommer kvitteringen. Men efter målet dör mycket av Landoras anfallsspel och resterande del av matchen blir för att uttrycka det milt, ingen höjdare. Uppfattningen var att att det kunde slutat precis hur som men tack vare två sena mål kom Landora iväg från drabbningen med tre poäng.
Vallåkra – BKL 1-3
Bortamatch mot tabelljumbon som precis som Asmundtorp kämpar för sin existens i division 6 och en chans för Landora att ta hem fjärde raka segern. En första halvlek blev en mållös sådan och Vallåkra överraskade med ett piggt eget spel. En tunn Vallåkratrupp blev trötta och efter tre snabba mål i inledningen av andra halvlek var matchen avgjord. Efter 0-3 målet tog domaren över fokus och i en snäll match på Vallhaga IP haglade korten över aktörerna på plan. Något som ledde till att Vallåkraspelarna helt tappade fokus i måljakten och fjärde raka segern kunde utan större problem inkasseras.
Vad väntar nu?
BK Landora är i stort sett klara för kval. Ja egentligen allt talar för det. Häljarp behöver vinna samtliga matcher som är kvar och dessutom ta in 34 mål på dessa tre matcher. För Landora väntar två hemmamatcher innan serien är slut. Precis nämnda Häljarp och även Hyllinge. Skulle inte ett smärre mirakel ske kommer Landora sluta på 3:e plats i tabellen och då väntar ett kvalspel mot 10:an i division 5 sydöstra.
Som det ser ut nu står det mellan Blentarps BK och Skivarps GOIF där båda lagen står på 11 inspelade poäng efter 19 matcher. Målskillnaden talar i detta nu för Blentarp men med tre omgångar kvar i den serien lär det säkert ske förändringar i de båda lagens poängskörd.
Mer info kommer gällande avslutningen på säsongen. Först väntar Häljarp på lördag där kvalplatsen i praktiken kan säkras. Även om väldigt mycket talar för att den redan är klar.
Forza Landora
Veckans Landoraprofil #27
Precis innan veckonumret 37 blir 38 bjuder vi på sen kvällsläsning med den 27:e veckoprofilen. Den här gången har vi tagit en pratstund med Ivan Majetic som i somras kom tillbaka till moderklubben efter ett antal år i grannklubben BoIS. Ivan tillhörde Landoras 99-lag som skördade stora framgångar under ungdomsåren vilket vi belyst i tidigare intervjuer med Landoraprofiler. Ivan som är son till Landoras tidigare ordförande Goran Majetic och Ivan har ännu inte varit med om att förlora med A-laget då 4 raka segrar plockats in sedan övergången blev klar. Vi träffar Ivan efter att A-laget tagit tre poäng borta mot Vallåkra och därmed i praktiken säkrat en kvalplats. En kvalfylld höst väntar och vi hör Ivans tankar om detta, tiden i 99-laget och en hel del annat.
Vi kastar oss rätt in på temat beträffande 99-laget som också varit på tapeten vid tidigare Landoraintervjuer och låter Ivan prata om vilket som var det allra bästa minnet från denna tid.
Mitt bästa minne med Landoras framgångsrika 99or är när vi vann serien där lag såsom MFF, HIF och Ängelholms FF var med. Det känns som det bästa minnet.
Bland personerna bakom 99-laget fanns en hel del enorma vinnarskallar. Bland annat Janne Stenblom och Tomas Mårtensson, båda två personifierade vid benämningen vinnarskalle. Men vem har egentligen störst vinnarskalle, Tomas Mårtensson eller Janne Stenblom?
Det är jämnt men det får nog bli Tomas då han har var min tränare under alla åren.
På tal om Tomas Mårtensson, Saknar du Tomas fysträningar och MAQ-övningar?
Haha, nä, jag tyckte inte om dem, men idag så vet jag varför jag har gjort dem och de har hjälpt enormt mycket.
Likt ovan nämnt har Ivans far, Goran även han Landorakoppling då han suttit som ordförande. Goran brukar vi kunna se på IP i samband med matcher och är inte sen med att ha åsikter om allt från motstånd till domare till gräsmattan. Vi kände oss tvungna att fråga om hur mycket fotboll pratar din pappa med dig och brukar han komma med tips?
Pappa är den som stöttar en mest och ger tips efter varje träning och match så så pratar han fotboll med mig hela tiden.
Ivan lämnade Landora för BoIS för ett antal år sedan och med sig i bagaget har han mängder av matcher mot kvalificerat motstånd inom ungdomsfotbollen. Vad har du plockat med dig från tiden i BoIS?
Mycket erfarenhet har plockats, goda minnen så som cuper och derbyn. De jag även har tagit med är tempot som jag tillbringar till laget.
Hur kom det sig att du kritade på för Landora?
Eftersom BoIS pushade mig att välja Landora samt att jag känner klubben ut och innantill så var det ett jätteenkelt val.
Efter att Landoras seniorer i augusti fick stryk mot Stattena borta i höstpremiären har det nu gått fyra matcher som resulterat i lika många segrar. Gemensamt för de fyra segrarna är att Ivan startat som mittback. Samtidigt som Ivan kritade på för Landora blev även hans lagkompis från BoIS, Asmir klar för Landora. Asmir har bara hunnit delta i två matcher men är liksom Ivan obesegrad i A-lagströjan. Kan vi prata om ”Ivan och Asmir effekten” efter fyra raka segrar efter att ni blev klara?
Asmir har gjort det bra men även hela laget har hjälpt till att bidra till dessa fyra raka segrar som vi har nu.
Efter dagens seger mot Vallåkra kan vi nu vänta blickarna mot kvalmatcher mot 10:an i division 5 sydöstra och lag som vi knappt hört talas om tidigare. Vad tror du om hösten för Landoras A-lag nu när kvalplatsen är fixad?
Hösten ser jag väldigt mycket fram emot då vi har en väldigt god chans till att genom kvalet ta oss upp i division 5.
Vi tackar Ivan för pratstunden och önskar lycka till under de avslutande höstmatcherna.
